Det känns lite konstigt
För min del hade vi gärna kunnat jobba på i skolan nu de sista få veckorna som är kvar.
Men nej, nu har vi ledigt i tio dagar och vet inte riktigt vad vi skall hittpå.
Pappa har varit här några dagar, det var roligt och mysigt, med ganska lyckat väder dessutom.
Min mormor och morfar var här en sväng och hann träffa sin gamla svärson.
Ja, då menar jag ju förstås inte att pappa är gammal (även om han faktist nyss blev gammelmorfar, då min systerdotter fick sitt första barn! Hurra!)
Grillning vid Oxsjön, där det ännu pimplas ute på isen.
Det har påskats litet grann, i alla fall var Lillnöffe snygg som få när vi storhandlade i Ånge :)
Så har vi alla varit riktigt genomförkylda och vissa av oss är det än. Den här förbaskade rethostan som kommer om natten driver mig till vansinne! Knappt att det hjälper att ta en jägermeister innan läggdags...
Men snuvan är i alla fall bättre och järnringen kring kuvudet har lättat.
Ja, nu känner jag mig så pass frisk att jag kanske orkar med en liten påsklovstur till söder.
Jag funderar på att åka till märsta på blixtvisit och sjunga för bästis som fyller trettio år i dag, och kanske eventuellt nosa på hennes splitternya bebis!!
Åh, det vore nåt det!
Men det vore väl kanske bäst om jag beundrade honom på avstånd, förkyld som jag varit.
Så har barnens farmor längtat efter sina barnbarn, jag hade nog tänkt låna ut dem till henne en stund om jag nu åker.
Och så skall det lekas med kusinerna förstås.
Nja, det kan nog bli aktuellt, men jag vågar inte säga något till ungarna än, ifall det blir ändringar.
Det påskpyntades även i trädgården. Lillnöffe vill promt ha störtkruka när han vistas i träd:)
Vi är för tillfället kort om en bil också.
Nyservad för en vecka sedan,stannade en av bilarna när sambon var på väg till fotbollsmatch.
Som tur var befann han sig på vägen ner för berget, så han hade bara att rulla ner de sista kilometrarna :)
Mycket annat finns inte att rapportera.
Jag håller mig inne idag, lyssnar på Django Reinhart och laddar upp bilder för framkallning, vilket tar en hel massa tid.
Det är grått, mulet och kallt ute, men som tur är har ett paket från pysselklubben just dumpit der i brevlådan.
Ungarna håller sig sysselsatta och borta från lerpölarna.
Egentligen borde jag gå och måla mitt fina svarta skåp invändigt.
(Jag blev bra sugen på att måla det gammelrosa och slitet efter min vän Annas förslag, men jag fegade ur och svart blev väldigt, väldigt bra. Bildbevis kommer inom kort.)
Men njää, jag lägger mig nog på sängen och läser en stund.
www.youtube.com/watch?v=69mq6vf5XM4 Good ol´Django kunde lira, han.
Jag är kär....
Ja, åtminstone tycker jag väldigt, väldigt mycket om mitt nya gamla skåp.
Det har ju varit litet tyst kring loppisfyndandet ett tag nu. Vilket förstås inte betyder att jag intet fyndat.
Självklart har jag det.. Mest små prylar och böcker, men också en och annan möbel.
Som detta underbara skåp, då.
Jag har ju vid det här laget lärt mig att när jag får en köpimpuls följa den, annars ligger jag och grämer mig i veckor efteråt. Så även om vi absolut inte har plats för en endaste pinal till här hemma, bara måste jag ändå. Så är det bara.
Det här skåpet kostade knappt trehundra kronor och kanske var det så billigt eftersom det var så helvetiskt tungt och bökigt.
Men det blev mitt ändå. Tanken var när jag köpte det, att det skulle fixas och säljas. Men när det nu står här i vardagsrummet ( ja, det fick inte plats någon annan stans, så jag blir tvungen att jobba med det här inne )
så inser jag att jag nog inte kommer att kunna lämna det ifrån mig. Och undrar / misstänker att jag komer att känna så för alla mina möbler.....
Nu skall jag bara bestämma mig för vilken färg detta skåp skall få. Måla det vitt och skava det a la "Shabby chic" känns litet trist. Jag funderar på att göra något djärvt, som att måla det svart eller nåt...
Idag blir det mest bara litet bildinlägg. Jag kan inte påstå att det hunnit hända så mycket sedan sist jag skrev.
Jag har mest farit runt i skogsbyarna och fotat för projektet och den kommande utställningen.
Jag tror att jag lyckats styra upp det hela litet nu, men det känns otroligt svårt att välja ut åtta bilder för det ändamålet.
I fredags var jag hemma hos min konstnärsvän och fick då följa med henne till byns alldeles egna lilla museum!
Handlarens två döttrar sålde sitt föräldrahem till bygdeföreningen för femtusen kronor (!!!) för några år sedan.
Och förutom att inreda bottenvåningen till en möteslokal, rensades boningsdelen på övervåningen upp och bevarades precis som den var på handlarns tid!
Åh, alla möbler, alla små detaljer,hela atmosfären! Ja, det var verkligen något utöver det vanliga, detta besök, och när vi klev ut på gårdplanen igen blev jag nästan litet förvirrad. I alla fall omtumlad. I detta att befinna mig i år 2009.
Handlar´n själv med familj otrolig kakelugn och liten arbetsplats
Fantastiska fotografier i vackra album. Undrar just hur lilla Ingeborg ser ut i dag.
Jag har också varit på ett mycket härligt och uppfriskande arrangemang nere i Sundsvall. Företagarförbundet inbjöd till sin inspirationsturné, där kvinnliga företagare och enreprenörer föreläste och berättade om sina liv och erfarenheter.
Det var verkligen riktigt inspirerande och roligt, och framför allt nyttigt.
Vi lärde oss nämligen en hel del om att "nätverka" och fick bra kontakter.
Känner mig riktigt laddad och stark just nu! :)
Har suttit hemma hos min vän som är hemma mammaledig med denna sötnos .
Så är det snart påsk igen!
Vi har inga planer för helgen, utan stannar antagligen emma och slappar. På torsdag blir det förstås påskkärring för hela slanten, jag har lovat barnen att vi skall gå runt nere på byn som det tydligen är tradition att göra här.
Efter det kan det bli bada av. Jag testade att ensam gå till simhallen med alla tre barn härom veckan. Det gick, vi överlevde allihop, men inte kan jag påstå at det var en vidare trevlig upplevelse. Snörpan simmar som en fisk och klarar sig rätt bra på egen hand, men de andra två far ju runt som två galningar helt omedvetna om sina egna begränsningar.
Vi hade sällskap av några andra mammor och barn och jag hade trott att vi kanske skulle kunna fika litet mellan varven, men det blev ju förstås inte mycket av...
Nästa gång får barnafadern snällt hålla reda på dem. Så lagom roligt är det ju också att dundra runt på halt kakel iförd badkläder till allmänt spektakel. Suck.
Saker man kan hitta när man rensar ur Snörpans tunga skolväska; järnskrot , skoskydd och mystiska föremål...
Nej ,nu skall Snörpan hämtas hem från kompisen, sedan är det dags att störta i säng.
Fast jag egentligen borde sitta uppe halva natten och skriva en krönika om Lundby- Wallin affären och bonussystemens vara eller icke vara.
Årets första såpbubblor har blåsts.
