SKRIVLUST

Tusen tack för att ni så snällt delat med er av era funderingar kring min lilla blogg!
Tack för alla fina och smickrande komplimanger och för feedback :)
Jag blir så glad, så glad när jag hör och läser vad ni tycker.

Idag har jag inte gjort ett skvatt, nästan.
Sunkat runt här hemma och känt mig håglös.
Irriterat mig på pojkarnas rackartyg och uppsåt som varit av värre karaktär än vanligt just idag.
Egentligen skulle de ha varit på dagis i dag, men jag tyckte att Lilla Hoppsan var litet hängig sist och tänkte att det var bäst att hålla dem hemma, när jag nu har möjlighet.

Men det frestar på nerverna ibland, att ha sina små, kära, älskade, sockertoppar hemma en regning, trist och lerig dag.
Jag tror visst de var ute i en hel kvart idag, innan de moloket ville komma in igen.
Och lekt uppe på sitt rum i sammanlagt tio minuter, har de gjort.
Resten av dagen har de snott kring mina ben och slagits, retats, surat, grinat och bara vara allmänt störiga.
Jag har lekt, läst, byggt, sjungit och gosat samt fått tuppjuck och gormat ett antal gånger. Suck...
Nu skall jag snart iväg och jobba kväll på Hemtjänsten, vilket jag betraktar som rena rama semestern.
Åh, vad skönt det skall bli att rymma hemifrån idag:)
Resten av helgen skall det också jobbas, vilket känns bra, då alla slantar, även de allra minsta, är hett åtråvärda just nu.
Så åtråvärda att jag till och med suttit och bökat med tradera hela veckan. Samlat ihop barnkläder, fotat dem, laddat upp dem på tradera, skrivit objektbeskrivningar, mejlat svar på frågor som redan finns i objektbeskrivningen till icke läskunniga köpare, kontaktat vinnare,vägt och slagit in paket och tagit alldeles för litet betalt i porto,som vanligt.
Nej, fy, vore det inte så fattigt som det är, så skulle jag inte bemöda mig om detta. Vilket ståhej för att bli av med litet kläder!

Nåja, jag har i alla fall fotat en del idag. Tänkte tillmötesgå era önskningar och dela med mig av detaljer från mitt hem. Just idag hade jag verkligen ingen lust, tyckte att hela världen var ful och tråkig, men desto större utmaning blev det då.


                              

              Man sover extra gott i fina gamla sängkläder med handbrodyr, anser jag.


                

Ibland (rätt ofta faktiskt) händer det att LillNöffe klipper sönder mjölförpackningarna när han skall öppna dem själv. Då passar jag på att hälla upp mjölken i tjusig flaska. Det ser lite fint ut,särskilt tillsammans med o´boy burken. Sådant blev det till frukost i morse.

                                             

* Jag älskar burkar, askar och lådor. Men farmors fina gamla som jag har i skafferiet innehåller inte alltid vad man tror. I kaffeburken finns o´boy och i sockerburken maränger. Helt logiskt.

* Morgonkaffet i mina fina Taikamuggar. Två av dem slog slog jag flisor ur redan samma dag jag köpt dem. Jag i ett nötskal.

* I köksfönstret finns fler vackra burkar, en liten bit drivved från stranden som blivit alldeles mjuk och finslipad,en sten som ser ut som ett hjärta och en liten Jesus, minsann. Helst vill man inte titta längre än så, det är leråker här utanför.
 
                              

Jag har försökt få till något fint med mina svarta, strikta ramar, som ju egentligen inte alls är särskilt typiska för mig. Efter en hel dags spikande och hängande tycker jag nog att det blev rätt bra ändå. Det strama lättades upp av ljushållaren från Indiska och de runda formerna. Irriterande nog sitter hela konstellationen några centimeter för högt, dock. De linjerar inte med gardinstången, morr.. Och Greta Garbo skall få flytta någon annanstans snart, alla de andra bilderna är ju på barnen.



                             
En del av er efterfrågade fler bilder på mig, skribenten. Jag är sparsam med sådana, men det har ju sina skäl. Ni som känner mig vet att jag har snudd på fobi för att figurera framför kameran. Alltså gömmer jag mig bakom :) Visst sörjer jag ibland att det inte finns bilder på mig och barnen, jag skulle gärna ha några fina porträtt. Men jag känner mig alltid så jäkla dum när jag piffar till mig, eller i alla fall försöker se något sånär anständig ut. Det känns oftast helt omöjligt att lägga ut foton av mig själv på bloggen, men jag lovar att jag skall jobba på det. För det är klart att det är roligt att se den som skriver, det tycker jag ju själv när jag läser en blogg.Ja, här har ni i alla fall några på mig och LillNöffe från idag. Som synes är det inte helt lätt att faktiskt fota sig själv med en Nikon D60. Kanske är det på tiden att jag skaffar mig ett stativ nu då:) Suddigt och bedrövligt, men vad jag kunde uppbåda idag.

                                              


Nu skall jag packa väskan och ställa mig på pass innanför ytterdörren. Så fort sambon och Snörpan öppnar den, slinker jag iväg till jobbet. Resten skall laga tacos och ha mysfredag, he he. Kanske att jag kommer vara en smula avundsjuk och längta hem ändå, gnälliga ungar till trots...

Ha en bra helg nu, allesammans:)