Man ska inte ropa hej - jag vet,

men det känns faktiskt som om jag börjar få ordning på kistan!
I en månads tid har jag ju knappast fått behålla något av det jag stoppat i mig, och helt sonika slutat äta på dagtid, för att slippa opassande beteende på jobb och skola.
Trött och sur har jag varit. Gått ner onödigt mycket i vikt har jag gjort.
Men nu har jag ätit lunch tre dagar i rad och sluppit magknip och toabesök, så kanske är jag i form igen?
Alltså tycker jag att det är helt i sin ordning att jag nu lägger mig på soffan och trycker i mig mängder av brie, oliver, choklad och popcorn i salig blandning.

Ungarna dekorerar pepparkakshuset och julgardinerna är upphängda. Så här tidigt har jag aldrig gjort jul förut, det är ju fortfarande november för fanken! Men mina barn har bönat och bett, hotat och röstat tills jag erkänt mig besegrad och hämtat åtminstone en julkartong från källarn.

                                                           
                                            Riktigt så här ser inte vårt hus ut, direkt.
                Men det är definitivt något sådant jag kommer att slänga ihop till barnbarnen i framtiden.
                                                    Övning ger färdighet, sägs det.

                                         


I äkta julanda springer de nu runt som små nissar och pyntar, pysslar och leker. Sams är de också, och jag slås av hur underbart det ändå är att ha fler än ett barn. Hur härligt det är med syskon som ju alltid har varandra.
Men som sagt, man ska inte ropa hej, snart börjar nog glåporden hagla... "Maaaama, han sa pruttunge till mej!"
"A, men hon sa att ja va en snorsnok, å att ja ska gå å lägga mej!"

Förresten har vi gemensamt bestämt oss för ett godisstopp några månader framöver. (Ja, gemensamt, tro det eller ej!) Kalasgodis och dylikt i små mängder är ok, men sedan två veckor tillbaka köper vi inget hem. (Fast jag har ju mina chokladgömmor förstås, som inga ungar vet av) Nu ligger jag här och undrar vad jag ska klassa kristyr och  strössel som. Suck... dekor,va?
De äter lite dekor, so what?

På söndag är det första advent och julskyltning i byn. Fullt pådrag med tomteverkstad och luciaomröstning, förstås. Det kan nog bli rätt flott, snöigt som det är.
Fast kallt så in i bänken.
Huttrar ännu sedan jag tillbringat hela dagen i en dragig lokal på Torpshammar skola. De har fel på värmen, och åtgärdas det inte till nästa vecka funderar jag allvarligt på att avsäga mig extrapassen där. Att frysa är nog det värsta jag vet. Värre än att packa upp resväskor efter semestern eller att storhandla med tre trötta ungar.

För övrigt springer dagarna förbi just som vanligt. Jag pluggar, jobbar och anstränger mig hårt för att inte vara en alltför trött och sliten morsa om kvällarna. Det går sådär.
Men snart är det julledigt, vilket jag visst kan se fram emot, även om jag tycker det är åt helskotta att vuxna människor har lov i tre hela veckor för att de pluggar på folkögskola. Blir stressad och svettig när jag tänker på kurserna jag ska bli klar med trots alla dessa lov...


Nu står valet mellan kokhett bad och ungarnas beduinläger i lekrummet. I vilket fall sover jag inom en timme, skulle jag tro. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0