SKRIVLUST

har kommit i natt.
Det är grannt. Kallt, förvisso, men bra mycket bättre än regn och dimma.

        

Jag har legat för ankar hela helgen lång. I feber och halsfluss som jag trodde skulle bli min död. Fy fanken för att vara så sjuk att man varken kan äta, dricka eller pussa på ungarna. De har stått vid sänkanten och sett oroliga ut medan jag förklarat att det inte alls är så farligt med halsfluss, att jag snart är på benen igen.
Och nu har jag återuppstått. Fått Kåvepenin och förmågan att svälja åter. Är så glad och tacksam, tycker att livet är ju alldeles fantastiskt ändå! Så mycket jag har att se fram emot! ( Till helgen kommer ju pappsen, och Nöffe fyller år, snart är det lov och då kommer syster) Tänk att man blir sådan positivist när man kryar på sig. 

                         

 Annars är det mest köttbullar och linsgryta, läxtjat och krasande lego, fallstudier i psykologin, bråkiga bråk i matten, neverending filosofiska frågor från Hoppsan, om varför man måste ha en näsa fast man egentligen inte vill och annat lättförklarligt, morgonpasset på P3  osv osv... Precis som vanligt för att uttrycka det enkelt. 
Men i morgon tänker jag göra nåt drastiskt i alla fall.

                                 
                          

                                                 

www.youtube.com/watch?v=h8tuTSi6Sck