Rapport från julafton
Ja,så var ännu en julafton avklarad.
Snabbt gick det ju som vanligt;
man spenderar så mycket tid att förbereda,både med klappar,mat , bak och städning,
och vips så är det över!
Klapparna är uppslitna,maten är i proppad och nästan på väg upp igen,
städningen är ett minne blott,snarare ser det ut som om en bomb briserat i vardagsrummet.
Men jag är ändå väldigt glad att det i år inte blev alldeles för mycket av det goda.
Barnen fick inte så där vansinnigt många klappar,utan färre och bättre.
Storsnörpan fick exempelvis skidor och skridskor lagom till flytten
och Lillnöffe har fått en alldeles egen spark!
Så blev det en hel del böcker
och fantastiska tröjor ,koftor och raggsockor som mormor stickat
och så underbart snygga kläder från favoritmärket "Småfolk"!
www.smafolk.dk
Vi vuxna har ju som alltid lovat att inte köpa något till varandra,men det löftet hålls ju sällan.
Dock känns det för mig,när barnen öppnar sina klappar,som om det vore mina lika mycket!
Åtminstone blir jag lika glad,om inte gladare,för dem.
Tja,litet onödigt krafs blev det ju:
Storsnörpan önskade sig så hett och innerligt ett älvslott,en Bratz docka eller bedrövliga barbie grejor,
så det känndes verkligen litet taskigt att BARA köpa pedagogiska leksaker som jag själv tycker att hon skall leka med.
Bratz kommer inte innanför denna dörr,maken till smaklösa leksaker har jag sällan sett ,
och Barbie leker hon inte ens med,det önskar hon sig nog för att alla andra gör det.
Så en fjantig och hutlöst dyr liten älvsäng med tillhörande älvor blev det,och naturligtvis blev just detta mest uppskattat av alla klappar och det dröjde inte länge innan vingarna var sönderlekta.
Lego går också alltid hem,det är något som de båda stora verkligen älskat och fortfarande ägnar mycket tid åt,
dessutom kan det ju ärvas hur många gånger som helst,
vilket alltså berättigade ett inköp av en extremt stor låda lego.
Det var Lillnöffes favorit,och det var mycket svårt att slita honom från bygget igår natt ,
och nästan omöjligt att få ut honom på gården för litet frisk luft och utelek i dag.
Det är kul att det uppskattas,själv hjälper jag gärna till att bygga litet också,om det kniper...:)
Sådant här fint Zoo-lego blev det.
Ja,själv fick jag en sedan länge efterlängtad hushållsmackapär som har både degkrok och vispar!
Jag har faktist vipat grädde för hand i många år och är lika jäkla arg varenda gång det skall göras!
Så även om det kan låta som höjden av tantighet att få en dylik julklapp
(jag hade inte önskat mig den,kan jag säga till mitt försvar!)
så var jag mycket glad att jag fick den!
Så ett presentkort på kläder från pappsen som kommer väl till pass nu i mellandagarna.
Jag måste nämligen ge mig ut på jakt efter en overall till Lilla Hoppsan.
Har länge sökt en snygg OCH funktionell overall i liten storlek,men utan resultat.
Nu har jag gett upp, och nästan bestämt mig för Polarn och Pyrets multi-braiga vinterplagg,som kostar nästan tusen spänn!!
Men även där var tomten god och skänkte en slant till bebisen för just det ändamålet,och har vi tur så är den med på rean som startar i morgon.
Om inte så måste den köpas ändå.
Pappa och sambo blev för övrigt glada för presenterna förresten,
pappa hade inte hunnit köpa boken,men hade gått och tänkt på den!
Sambo fick ett sådant här halsband,fast med _våra _ barns namn då,förstås;
Dessa har jag beställt från en hemsida på nätet,en tjej gör dessa hemma som liten hobby.
Ja,summering av julen;
Lillnöffe har bara vält granen,som är fruktansvärt ful,en gång! (Hitills)
Jag muttrar och svär över att ha en plastgaran med belysning from Kitch-Hell;
olikfärgade lampor som kan blinka i takt och otakt med ett enkelt tryck på ett relä.
Som tur var kan de vara stilla också,annars hade de åkt ut.
Tröstar mig med mitt mantra om "nästa år i Lillmörtsjön"...
Ungarna har ganska säkert slutat tro på tomten,sedan vi inte lyckades få någon granne att ställa upp
och morfar inte var tillräckligt engagerad för att förställa rösten.:(
Storsnörpan har iofs alltid undrat varför tomten har mask på sig,och varit allmänt misstänksam mot honom.
Jag,syster yster och respektive sambos hade mycket mysigt med rödtjut och godis efter att pappa åkt hem.
Han är väl inte riktigt van vid att fem ungar tjoar och tjimmar och spelar på trumset som syster köpt åt sina!
Han var inte på det bästa julfirar-humöret tyvärr,
det var nog litet för högljutt och ...ja...uppsluppet för min lilla pappa som är stor älskare av lugn och ro.
Idag blir det surkål och bruna bönor hos sambons mamma hoppas jag!
Inte speciellt sydamerikanskt kanske,men hans styvfar är ju svensk och bjuder på detta till julmaten.
Mycket gott och underskattat tycker jag:)
Eftersom jag inte äter kött som då oftast brukar vara av Chilenskt recept,
så kan det dock lätt bli litet överdoserat med kålen och bönorna,
så i natt får jag nog dessutom sova ensam i sängen!
HÄÄÄRLIGT!
Här är en suddig och dålig bild på vår fasansfullt fula gran,men det vill sig inte riktigt,den är mycket värre i verkligheten!
Snabbt gick det ju som vanligt;
man spenderar så mycket tid att förbereda,både med klappar,mat , bak och städning,
och vips så är det över!
Klapparna är uppslitna,maten är i proppad och nästan på väg upp igen,
städningen är ett minne blott,snarare ser det ut som om en bomb briserat i vardagsrummet.
Men jag är ändå väldigt glad att det i år inte blev alldeles för mycket av det goda.
Barnen fick inte så där vansinnigt många klappar,utan färre och bättre.
Storsnörpan fick exempelvis skidor och skridskor lagom till flytten
och Lillnöffe har fått en alldeles egen spark!
Så blev det en hel del böcker
och fantastiska tröjor ,koftor och raggsockor som mormor stickat
och så underbart snygga kläder från favoritmärket "Småfolk"!
www.smafolk.dk
Vi vuxna har ju som alltid lovat att inte köpa något till varandra,men det löftet hålls ju sällan.
Dock känns det för mig,när barnen öppnar sina klappar,som om det vore mina lika mycket!
Åtminstone blir jag lika glad,om inte gladare,för dem.
Tja,litet onödigt krafs blev det ju:
Storsnörpan önskade sig så hett och innerligt ett älvslott,en Bratz docka eller bedrövliga barbie grejor,
så det känndes verkligen litet taskigt att BARA köpa pedagogiska leksaker som jag själv tycker att hon skall leka med.
Bratz kommer inte innanför denna dörr,maken till smaklösa leksaker har jag sällan sett ,
och Barbie leker hon inte ens med,det önskar hon sig nog för att alla andra gör det.
Så en fjantig och hutlöst dyr liten älvsäng med tillhörande älvor blev det,och naturligtvis blev just detta mest uppskattat av alla klappar och det dröjde inte länge innan vingarna var sönderlekta.
Lego går också alltid hem,det är något som de båda stora verkligen älskat och fortfarande ägnar mycket tid åt,
dessutom kan det ju ärvas hur många gånger som helst,
vilket alltså berättigade ett inköp av en extremt stor låda lego.
Det var Lillnöffes favorit,och det var mycket svårt att slita honom från bygget igår natt ,
och nästan omöjligt att få ut honom på gården för litet frisk luft och utelek i dag.
Det är kul att det uppskattas,själv hjälper jag gärna till att bygga litet också,om det kniper...:)
Sådant här fint Zoo-lego blev det.
Ja,själv fick jag en sedan länge efterlängtad hushållsmackapär som har både degkrok och vispar!
Jag har faktist vipat grädde för hand i många år och är lika jäkla arg varenda gång det skall göras!
Så även om det kan låta som höjden av tantighet att få en dylik julklapp
(jag hade inte önskat mig den,kan jag säga till mitt försvar!)
så var jag mycket glad att jag fick den!
Så ett presentkort på kläder från pappsen som kommer väl till pass nu i mellandagarna.
Jag måste nämligen ge mig ut på jakt efter en overall till Lilla Hoppsan.
Har länge sökt en snygg OCH funktionell overall i liten storlek,men utan resultat.
Nu har jag gett upp, och nästan bestämt mig för Polarn och Pyrets multi-braiga vinterplagg,som kostar nästan tusen spänn!!
Men även där var tomten god och skänkte en slant till bebisen för just det ändamålet,och har vi tur så är den med på rean som startar i morgon.
Om inte så måste den köpas ändå.
Pappa och sambo blev för övrigt glada för presenterna förresten,
pappa hade inte hunnit köpa boken,men hade gått och tänkt på den!
Sambo fick ett sådant här halsband,fast med _våra _ barns namn då,förstås;
Dessa har jag beställt från en hemsida på nätet,en tjej gör dessa hemma som liten hobby.
Ja,summering av julen;
Lillnöffe har bara vält granen,som är fruktansvärt ful,en gång! (Hitills)
Jag muttrar och svär över att ha en plastgaran med belysning from Kitch-Hell;
olikfärgade lampor som kan blinka i takt och otakt med ett enkelt tryck på ett relä.
Som tur var kan de vara stilla också,annars hade de åkt ut.
Tröstar mig med mitt mantra om "nästa år i Lillmörtsjön"...
Ungarna har ganska säkert slutat tro på tomten,sedan vi inte lyckades få någon granne att ställa upp
och morfar inte var tillräckligt engagerad för att förställa rösten.:(
Storsnörpan har iofs alltid undrat varför tomten har mask på sig,och varit allmänt misstänksam mot honom.
Jag,syster yster och respektive sambos hade mycket mysigt med rödtjut och godis efter att pappa åkt hem.
Han är väl inte riktigt van vid att fem ungar tjoar och tjimmar och spelar på trumset som syster köpt åt sina!
Han var inte på det bästa julfirar-humöret tyvärr,
det var nog litet för högljutt och ...ja...uppsluppet för min lilla pappa som är stor älskare av lugn och ro.
Idag blir det surkål och bruna bönor hos sambons mamma hoppas jag!
Inte speciellt sydamerikanskt kanske,men hans styvfar är ju svensk och bjuder på detta till julmaten.
Mycket gott och underskattat tycker jag:)
Eftersom jag inte äter kött som då oftast brukar vara av Chilenskt recept,
så kan det dock lätt bli litet överdoserat med kålen och bönorna,
så i natt får jag nog dessutom sova ensam i sängen!
HÄÄÄRLIGT!
Här är en suddig och dålig bild på vår fasansfullt fula gran,men det vill sig inte riktigt,den är mycket värre i verkligheten!
Kommentarer
Trackback
