Lika bra jag säger det nu:
God jul på er allihopa!
Jag lär ju knappast skriva mer innan dess.
Kanske borde jag slänga in ett "Gott nytt år " också för säkerhets skull:)
Pappa och styvmor har varit här över helgen och vi har haft det riktigt mysigt och bra.
För styvmor slutade det förstås inget vidare,hon blev dålig och kräktes hela sista natten!
Ännu vet vi inte vad det kan ha berott på, om hon ätit något hon inte tålt eller om vi alla snart kommer att ligga här med vinterkräksjukan.
Jag hoppas ju att vi slipper, det vore just snyggt att råka ut för det på jul!
Pappa hann som vanligt fixa och greja här hemma med diverse saker, bland annat har jag lärt mig hur man luftar elementen här i huset, och alltså höjt värmen i barnens rum avsevärt.
Vi hade en liten förfest till julafton också, det åts julmat och öppnades paket.
Snörpan fick en egen spark av morfar sin, och den har vi invigt ordentligt.
Ja, det är härligt att få träffas, men det känns hemskt tomt när de far hemåt igen.
Min mormor och morfar (det var mycket mormödrar och morfäder för barnen;) var också här med ett lass juldukar och fika. De skall fira jul här med oss på onsdag och det blir ju fint!
Förhoppningsvis kan vi ses snart igen, jag hade tänkt mig att kanske ta en snabbtur ner till "Stockholm" efter nyår.
Jag och barnen är ju lediga till den åttonde,så någonting skall vi väl hitta på.
Längtar så efter faster,kusiner och syster yster fast vi sågs för inte så länge sedan.
Fastän inget ännu är bestämt ens en gång,känner jag mig redan en smula stressad inför besöket.Hur hinner man med att träffa alla man vill?!
Jag är i alla fall inte särskilt stressad för julafton i alla fall,vilket jag ju annars alltid brukar vara.
Tro´t den som vill,men jag har alla julklappar klara och till och med inslagna.
Julgodiset och baket är avklarat och nu saknas bara granen som vi alltid klär dagen innan julafton.
Nå,det är väl sambon då,som jag inte handlat till än,men vi har sagt att vi skall köpa oss nåt snyggt på mellandagsrean.
Själv har jag länge spanat på dessa saker nedanför,och tänker att jag kanske skall kunna fynda dem på rea.
Det gäller bara att bestämma sig för vilket av alternativen jag skall välja.
Skall jag ta det höga eller det låga diskstället?
Vilken brödburk vore bäst?
Och viktigast av allt, vilken tallrikshylla skulle man välja?
Åh,det finns en hel del jag skulla kunna tänka mig att få i julklapp =)
Idag har vi haft sovmorgon,jag och barnen.Vaknade vid nio men låg kvar i sängen och lekte Stinky och Mårran ett bra tag.
(Leken går ut på att alla barn gömmer sig i en grotta av täcken och kuddar medan mamman får äran att gestalta karaktärerna ur Tove Janssons mumintroll; den otäcka Mårran och den den inte ett dugg läskiga lilla Stinky som framför allt Snörpan av någon konstig anledning tycker är mycket obehaglig.)
Jag har några vaga planer för idag, bland annat skall jag till sopstationen och kasta sopsorteringen som lagts på hög i källaren.
(Måste komma på någon bra förvaring och ett bra system för det där. Just nu samlar jag allt i stökiga påsar i tvättstugan tills det är så fullt att jag måste åka med det för att överhuvudtaget komma in där. Tänker mig stapelbara backar med lucka i fram som jag sett på Ikea, som jag tömmer när de är fulla. Skall ta tag i det där snart.)
Så skall jag äntligen köpa mig litet golvfärg till tvättstugan och kanske också något till väggen i densamme, så det kan bli litet ordning där.
Så gick dammsugaren lägligt nog sönder igår, så jag hoppas att kunna köpa en ny härnere i Fränsta. Risken att en dammsugare här kostar multum är tyvärr stor, det mesta här i byn är åtminstone dubbelt så dyrt som inne i Sundsvall där man kan välja och vraka bland de konkurrerande butikerna och storköpen.
Fast man vill ju gärna stödja de lokala handlarna och att åka hela vägen ner till stan idag orkar jag bara inte.
Lik förbannat kan jag heller inte strunta i dammsugning,eftersom vi redan i morgon får nya gäster;
svärmor med familj kommer över jul. De blir inte här så länge, men förhoppningsvis hinner vi åka en del spark och pulka, bygga någon snögrotta och ha litet snöbollskrig, som barnen tydligen längtat efter.
När så de lämnat oss kommer nästa gäng stockholmare på norrlandsvisit.
Sambons kompisar skall inte bara spela tv-spel och dricka bärs,de skall visst upp till slalombacken också, har sambon lovat.Mycket spännande.....:)
Här är några bilder från lucia marknaden vi besökte förra helgen. Det är invånarna i den lilla skogsbyn Kälen som anordnat den, samma by som i somras hade midsommarfirandet och som jag berättat om tidigare.Jag vet inte hur mycket pengar de fick in på luciamarknaden, det var ju bra kallt just den dagen så en del höll sig säkert inne, men jag hoppas att de får ihop tillräckligt för att färdigställa den vackra bygdegården i byn.
Med häst och släde från parkeringen, bjöds man på glögg och pepparkaka vid framkomst till den fina gamla dansbanan mitt inne i skogen.Korv,skinksmörgåsar och kolbullar såldes förstås,och knallarna hade stickade varor,slöjd och en massa ätbart att erbjuda.
15 minus grader var det, så barnen började snart pipa och ville hem. Men fint ändå.
Annars känns det jätteskönt att vara skolledig ett tag framöver. Jag har bara väldigt svårt attt förstå att det verkligen har gått så fort som det gjort. Att en termin redan är slut och bara en återstår. Jag börjar redan oroa mig inför framtiden så klart, och vet inte riktigt hur det skall bli i maj när utbildningen på Ålsta är klar.
Jag hoppas på praktik på Sundsvalls tidning i vår, kanske finns chanser att få stanna där om man sköter sig ordentligt.
Ännu drömmer jag ju om att ha min egna lilla verkstad och bod, att sälja inredning och små fina ting i, både via nätet och i någon fin liten lokal här i krokarna. Men jag vet inte om jag någonsin kommer att ha kraft och mod och finans för att starta eget....
Med den rådande finanskrisen är det ju inte heller läge för sådant.
Jag skulle gärna stanna på skolan ett år till. Jag trivs bra där och det känns så tryggt att ha den tillvaron.
Arbetet med tidningarna är så roligt och givande, nyss gav vi ut den "stora" Västra Kuriren över hela kommunen,som blev mycket lyckad, med bara några smärre redigeringsmissar som gemene man inte ens lägger märke till.
Jag har träffat så mycket härliga människor genom arbetet med den, och det om något är ju härligt. Jag är inte säker, men jag tror att Västra Kuriren också ligger ute på Ålsta´s hemsida, om någon vore nyfiken nog att kika.
I bildspecialen som hörde till var jag ju på två ålderdomshem och träffade fyra personer som öppenhjärtligt berättade om sina liv. Det blev små personporträtt, ungefär som jag har tänkt mig att mitt stora projektarbete skall se ut, fast utförligare, förstås.
Vad annat har vi gjort...
Barnen har återigen haft barnvakt här hemma (Ja,det börjar bli en vana..) Jag tror inte att jag berättat om det,men i höstas var ju svärmor och gänget här när sambon överraskade mig med en trevlig helg; vi bodde på flott hotell,gick på bio,åt lyxig middag, var på spa och fick massage och ansiktsbehandling.
.
Vackert hotellrum hade vi på Knaust Elite Hotel i Sundsvall.Spaade gjorde vi på Södra berget.
Nu var det min morbror och hans fru som tog sig an uppdraget att se efter de tre vildarna. Jag och sambon var på julmiddag med hans chef och kollega samt tillhörande fruar och en dotter. Själva maten hade nog kunnat vara bättre, man sällskapet var mycket trevligt och jag hade en jättefin kväll,med ögoninfektion och allt.
Och strömavbrott till trots hade det gått väldigt bra för våra barnvaktare. Lilla Hoppsan hade skött sig exemplariskt och inte gapat efter tutte en enda gång!=)
Strömavbrott hör till vardagen nu,som tur är varar de inte alltför länge, oftast ,men de kan komma gång på gång och försvåra matlagning rejält.
Tydligen har det kommit så mycket tung blötsnö som tvingat träden över ledningarna. Det åks med helikopter och med skoter längs med dem för att fösöka få bort det värsta, men helt enklet är det inte.
Nå, jag tycker fortfarnade att det är rätt mysigt med dessa avbrott. Retligt ibland att elen kommer tillbaka just som man knatat runt och tänt alla ljus i huset bara, men mysigt på kvällarna att krypa ner i sängen alla tillsammans och hålla värmen. Jag börjar så smått fundera på att skaffa en kamin som kan hjälpa oss med det i kritiska lägen och som man kanske till och med kan laga mat på.
Barnen brukar bli måttligt roade när de överraskas av mörkret vart de nu är i huset.
Det släcks ju ner och blir verkligen bäcksvart om inte månen är uppe förstås,och så börjar de illtjuta och grina.
Då gäller det att snabbt haffa ficklampan och leta rätt på dem,samla dem och tända ljus.
"Ä baja trömavbjott!" säger Lilla Hoppsan snusförnuftigt och klappar LillNöffe på huvudet.
"Inte jädd,mamma hä nu".. Åh,lilla stora skrutt:)
Men nej,nu lämnar jag er med några sista bilder och önskar er alla en jättefin och härlig jul.
Jag lägger med en till låt med Anthony and the Johnsons också, jag har nog ändå fallit litet där,fast jag inte är nitton:)
"If it be Your will" är ju en cover på Leonard Cohen´s låt. Jag är ingen älskare av honom, den här verisionen passar mig bättre.
www.youtube.com/watch?v=1MDlMdu2gjw&feature=related
Bamsekramar till er!!
Snörpan i klädd i en tröja hon fått av granntanten, hennes vackraste klädesplagg:)
Hon pysslar så det står det härliga till och jag vet verkligen inte vart man skall göra av allt hon producerar!
En noshörning av vaxet från små runda ostar,exempelvis.
Lilla Hoppsan är så stor så stor,snart två år ju! Hänger efter sina syskon och leker så bra med dem nu,det är sällan man behöver bryta in och medla nuförtiden! I stället hör man dem fnissa och pladdra där uppe i lekrummet,och den här lilla är hemskt förtjust i att sjunga.Det blir Blinka lilla stjärna och Nu tändas tusen juleljus:)
Så här ser det ut utanför mitt fönster idag, inte så pjåkigt, va?
Insnöad
Men jag klagar inte,utan stortrivs.
Visst är det tufft att skotta och ploga två gånger om dagen (minst) men så är det ju så otroligt vackert.
En klasskamrat från Uppsala konstaterade idag, när vi såg ut genom våra fönster på de frusna bergen och sjön, att vi ju befinner oss mitt i ett vykort!
Vi har haft mycket snö bra länge nu,så man borde ju ha vant sig vid det här laget.
Ändå kan jag bli alldeles anfådd av lycka vid åsynen av allt detta vita när jag stiger upp om mornarna.
Och kvällarna ute på gården är nästan magiska.
Vi har ju fått belysning härute som lyser så vackert på de snötyngda träden och allt är så oändligt tyst och stilla.
Så stilla att man lätt kan få för sig att man är alldeles ensam i världen.
(Vi har haft strömavbrott två sena kvällar i rad när det snöat som värst och jag har då lekt med tanken om att världen liksom tagit slut,att vi är ensamma kvar häruppe och helt odrabbade.Obehagligt och knäppt,jag vet,men ändå så tryggt på något vis.Som om inget ont kan nå os här i allt det vackra.)
Jag kan sitta och titta på det här länge länge och känna mig så glad och lyckligt lottad över att få bo så här.
Ja,riktigt mallig blir jag när jag tänker på er alla som är utan snö;)
Kom hit,vetja!
(Fast så lagom roligt är det ju att köra bil nerför berget i snön,att möta timmerbilar och behöva backa tillbaka i snigelfart ,då bakrutan immat igen, en halv kilometer eller så)
Ja,alla är vi glada åt vintern,kanske allra mest hundarna.
De har ju sin fina hundgård att vara i om dagarna när jag är i skolan,och nu har de dessutom värme i kojan.
Ibland kan det vara riktigt svårt att få dem att komma ut ur den, så de verkar verkligen trivas där.
När de väl är ute i det fria är de som galna i snön.Sambon går på två olika utbildningar med dem, och på träningarna sköter de sig bra och är så duktiga,men annars lever de loppan här hemma.
I alla fall Castor,som ger sig av på egen hand mest varenda kväll då sambon tar långpromenaden.
Ibland hämtar då sambon bilen och far runt med den på skogsvägarna tills han hittar hundskrället,
men annars kan man också lungt gå hem och vänta sig få se honom komma flåsandes efter en dryg timme.
Jag undrar så vad det är han pysslar med därute i mörkret i skogen men skoj verkar det ju i alla fall vara.
I skolan råder febril aktivitet.
Vi gör ju vår vanliga tidning som ni föresten kan få beskåda här www.alsta.fhsk.se/ (Klicka er fram till Torps Tidning)
men två gånger om året skall dessutom den stora Västra Kuriren ut, och den är det vi bildjournalistelever som skall producera.
Så till det stora numret har jag verkligen haft fullt upp och mycket roligt.
Bland annat har jag ett eget bildreportage med personporträtt från äldreboenden här i Fränsta.
Jag har fått träffa fantastiska människor och tagit del av deras livsöden.
Jag hoppas att resultatet i tidningen blir bra och kan glädja dem.
I samband med detta har jag också lärt mig en massa nytt om fototeknik och om att arbeta fram bilderna i datorn.
Jag är mycket nöjd och glad åt tillvaron just nu,allt känns så roligt och spännande, även om det visst kan vara nog så stressigt och mycket att göra.
Jag lär mig att priä-pöoritera alla mina göromål,vissa måste helt enkelt stå tillbaka.
Det blir till exempel mindre städning här hemma,men så är vi ju inte hemma särskilt ofta och slipper alltså lida av det.
Dock brukar jag få till några timmar i veckan då jag jobbat hemma och barnen är på skola och dagis då jag kan dra igenom allt riktigt ordntligt,så att det blir lättare att bara plocka undan litet varje dag.
Jag har ju förresten fått förfrågningar om att visa fler bilder här hemifrån,
och det skall jag visst göra efter litet städning.:)
Det får bli litet i taget,då jag har så attnas lite tid att spendera framför datorn.
Här är litet från mitt kök, innan julpynt.
Små detaljer från hallen och Sveriges minsta toalett.I vardagsrummet skymtar dataskåpet från Ikea som jag är mycket nöjd med.
Syster min var ju här med familjen och som vanligt sörjer jag att jag inte tagit fler och bättre bilder på dem alla fyra.
Jag tänker ofta att jag skulle vilja ta riktiga porträttbilder på dem alla tillsammans.
Men det blir liksom inte riktigt tillfälle,det är så mycket annat som tar plats när vi väl träffas.
Papporna var på ett stort lekland med alla barnen en hel dag,så jag och syster hade ordentligt med tid för oss själva,vet inte när vi hade det sist.
Det var roligt också att få bjuda dem på en ordentlig porterstek av älg jag fått av grannfarbrorn och potatis (eller pärer,som vi ju säger här;)) från Lillmörtsjön.
Det var så klart jättejobbigt när det var dags att skiljas,tiden gick alldeles för fort,
men som tur var hade barnen kalas och annat skoj att sysselsätta sig med,så det slapp bli alltför ledsamt för dem i alla
fall.
Mindre lyckat var mitt besök hos frisören.Några veckor senare har jag vant mig en aning,men känner mig ändå så otroligt obekväm i kreationen.
Jag ville visserligen ha slingor,men sade uttryckligen till om att jag inte vill vara randig.
Tyvärr måste vi ändå missförstått varandra,för jag är numer en grävling.
Frisyren kan jag leva med,jag valde ju att kapa lugg igen,vilket jag mycket väl vet brukar kännas fint en månad max,innan det är dags för hårspännen och förbannelser igen.
Men de här mörka slingorna i mitt ljusa hår...Nej det är bara inte jag.
Vet inte riktigt hur jag skall göra med eländet,har ju ingen lust att mörka ner hela kalufsen,det blir så jobbigt med utväxt sedan,men inte kan man väl bleka det heller..?
Ja ,se där får man för att man försöker göra sig till va:)
Nå,avslutningsvis får ni några bilder på trollen,innan jag brakar i säng.
Så klart finns det så mycket mer jag skulle vilja hinna berätta för er och många fler bilder att dela med mig av,
men tiden är som alltid otillräcklig.
Jag önskar verkligen att jag snart kan ha ro och tid att uppdatera här litet oftare.
Jag vill att ni skall veta att jag tänker på er därhemma väldigt mycket.Det hinner jag faktist med.
Jag saknar er och hoppas att ni är glada och lyckliga.
Och att ni saknar mig med,en smula...:)
Stora kramar till er!!!
Snörpan har varit febrig och krasslig och fått hänga med mig i skolan.Efter några dagar var det inte så roligt längre,särskilt tråkigt var det att sitta på hemmet och filosofera med två 90-åriga farbröder....:)
