Pust och suck!
Jag är så trött och ohågad just nu,
skulle helst bara vilja ligga på sängen under en filt och uggla.
Vi har fått belysning nergrävd ute på gården och trädgården är nu en enda stor leråker där traktor och grävmaskin gått fram.
Så fort man sticker näsan utanför dörren blir hela huset fullt av jord:(
Idag har jag gjort tappra försök att jämna ut eländet inför det att gräsfrön skall på.
Jag har grävt och skottat,krattat och kånkat sten så att min skruttiga rygg faktist känns litet bättre!
Ont skall med ont fördrivas.
Men jag är verkligen helt utmattad nu.
Fast jag misstänker att denna lilla korta stund är vad jag kommer att kunna avvara för bloggandet
på ett tag framöver,så jag blir ju tvungen att ta chansen.
Det finns så mycket att skriva om,
så mycket har hunnit hända sedan sist,
men jag har verkligen ingen ork att dela med mig av allt.
Jag tänker mig att detta får bli ett kort inlägg med en del bilder och trist sammanfattning av dagarna som gått.
Älskade Storsnörp både krattade och dammsög!:)
Naturligtvis är det skolan som håller mig så sysselsatt att jag knappt hinner med några andra aktiviteter.
Klart att jag förut fattat att det är knepigt att få vardagen att gå ihop med familj och skola,
men jag hade nog ändå inte förväntat mig _detta_.
Inte av en folkhögskola i alla fall.
Vi har många läxor,flera större specialprojekt och så lokaltidningen.
Tidningen tar väl den största tiden i anspråk och det är roligt att ge sig ut på "jobb" och skriva artiklar.
Men när det kommer till lay-outen,redigeringen och allt det tekniska jobbet i datorn är jag fortfarande sorgligt okunnig.
Om jag nu någonsin får möjlighten att arbeta som journalist i framtiden
kommer jag helt klart att göra det på frilansbasis,
att sitta på en redaktion är definitivit inte min sak har jag kommit till insikt om.
Sitter jag hemma och skriver slipper jag allt det där jag tycker är trist och tråkigt och invecklat.
Nå,så långt har vi inte kommit hän än.
Men det går väldigt bra med skrivandet i alla fall.
Det känns roligt och hoppfullt,mer säger jag inte nu.
Fotolektionerna är det litet värre med.
Jag har missat mycket teknik och teori då jag varit hemma och torkat små snoriga näsor en hel del:(
Men jag behöver verkligen jobba en hel del med mitt fotande.
Först och främst måste jag ta mig i kragen och lära mig att behärska min egen kamera.
Så måste jag komma in i detta med Photoshop,
jag är den enda människan i världen som aldrig photoshoppat,vad det verkar.
Att det tar emot har ju att göra med mitt ointresse av datorer.
Jag har myckt svårt att ta egna initiativ och själv lära mig om datorer,
det jag kan har jag lärt genom upprepning..
Så är det också lätt att låta sig nedslås av att alla mina klasskamrater är så jätteduktiga inom det området.
Alla har de stor erfarenhet av allt det där tekniska och pratar i fototermer som jag inte för mitt liv kan tyda.
De är väldigt proffsiga,helt enkelt,
och jag är hon som aldrig photoshoppat,
som inte riktigt hajjat att en bild inte är färdig bara för att man tagit den och lagt upp den på datorn,
som tramsat runt med en mobilkamera och en analog utan att veta vad en megapixl egentligen är.
Jag har ju alltid älskat att fotografera och sett min omgivning i potentiella bilder.
Arrangerat och tagit dem och aldrig liksom brytt mig om eller ens kännt till alla regler och tekniker som bör tillämpas.
Jag har varit nöjd ändå,men nu vill jag ju verkligen lära mig.
Nu förstår jag att det finns en hel gigantisk värld kring detta med digitala systemkameror och den perfekta bilden.
Nå,jag hoppas på att kunna utveckla mitt bildspråk ordentligt nu under utbildningen.
På väg till skolan om mornarna kan man ta sådana här fina bilder.
Jag tycker mycket om den som den är här,
men photoshopad blir den alldeles makalös till och med.
Och så detta med läxorna...
Det är ju helt omöjligt att göra dem hemma om kvällarna,
så det blir oftast till att sitta framför datorn på lunchen och skriva.
Stanna kvar på håltimmar eller då vi råkar sluta tidigare.
Det är förstås svårt att inte smita iväg och överraska de där små på dagis litet tidigare,
eller passa på att storhandla dessa gånger.
Men att få något viktigt gjort hemma på kvällen är som sagt uteslutet,tyvärr;)
Oftast är det skrivläxor vi har;
artiklar som skall bantas ner och skrivas om,redigeras och bearbetas.
Ofta skall vi också fördjupa oss i ämnen eller en nyhet och dabattera i artiklar kring det.
Det är mycket roligt och intressant och framför allt ;
allmänbildande!
Alla trista och till en början nästan obegripliga artiklar om finanskrisen,volvos varsel osv ,
som man _måste_ läsa in och verkligen _förstå_ för att kunna skriva om med egna ord,
ger oss ju så mycket kunskap.
Trolightis skulle jag ju hoppa över de sidorna i en tidning annars.
Vi pratar mycket om moral och etik som ju är stora frågor för bildjournalister,
och det är inte alltid helt lätt att ta ställning till sådant man förut tyckt varit glasklart.
Mycket annat spännande och roligt har vi också i skolan.
Förra veckan hade vi besök av vinnaren till årets journalist-pris,
Urban Hamid,som är krigskorrespondent i mellanöstern.
Det var ett otroligt bra möte,där vi inpirerades mycket av denna stora journalist och medmänniska.
Han pratade också mycket om moral och principer och vad som driver honom i hans farofyllda yrke.
(Han kidnappades exempelvis av Al Qaida i Irak tidigare i år!)
Efter föreläsningen svävade jag som på moln i flera dagar,
och lekte nästan med tanken på att själv bli krigskorre,vilket han starkt avrått oss ifrån !:)
Nå,det om skolan.
Annars har jag gått och blivit yoga-frälst också!:)
Jag har så ofta tänkt att prova på men aldrig kommit mig för,
nu blev jag inbjuden att medverka på en lektion då jag var på "må bra-centret" nere i byn för att göra en artikel om det.
Jag tycker att det var helt fantastiskt ,om än mycket mer fysiskt påfrestande än jag trott,
och har nu bestämt mig för att försöka klämma in ett pass i veckan.
Kanske var det den vackara miljön och den orginella instruktören som fick det att vara så bra,
jag pratade med andra elever som tidigare gått på yoga i stadens gym,
som anser att det inte går att jämnföra "gym-yoga" med just detta.
Åh,jag höll nästan på att glömma!
Jag har kåmkat hem klädskåpet också.
Det ser kanske inte så mycket ut för världen än,
jag funderar fortfarande på om jag skall tapetsera insidan med blommig gammal tapet,
ellr måla den också.
Men visst är den väl rätt fin va?
Barnen gillar det i alla fall,och loppisbordet används också flitigt.
Pussel och teparty.
Men det allra roligaste och det bästa som hänt här på Lillmörtsjön,
är ändå att vi fått en ny granne!
En rundkindad,mjuk ,bedårande och efterlängtad lillasyster blev det för lilla Blåöga!
Förlossningen gick bra och jag har redan varit där och nosat litet på den där nya lilla,med tjock kalufs.
Tänk,vad det svider till i hjärtat när man ser sådana där små !
Alldeles nya små människor kommna till denna värld,
ännu så ovetande och oskyldiga.
Och så ont det gör när jag tänker att jag sannolikt aldrig mer kommer att få uppleva allt det där.
Altl det där som min kusin nu upplever med sin lilla,lilla bebis...
Nej,jag tänker inte fördjupa mig i de tankarna.
Jag skulle kunna skriva oändliga rader om doftande små hjässor,små sömniga viftningar och underligt genomträngande blickar.
Om tyngden från en liten ihopkurad kropp i famnen och små sockor som envisas med att vara på tok för stora för en pyttig fot.
Men jag gör det inte.
Jag skall gå och gosa med mina stora barn i stället:)
Jag har ännu ingen bild på lillasyster,men det går väl bra att hålla till godo med storebror så länge.
Lilla,lilla storebror:)
Nu avslutar jag med fotobombning.
Tänker lägga mig i sängen och läsa Allas (eller om det var Allers)
som får stå för den största upptäckten som gjorts denna vecka.
Nämligen den att jag nog smygit till med att bli tantigare än jag trott.
Stod på Ica häromdagen och var så sugen på någon skräpig tidning att slöa till,
men ratade alla de gamla vanliga i tidningshyllan.
Och kom så på att "Allers" "Allas" och "Hemmets vecko" är nog det enda som passar mig!!!!
Mat och bakrecept,korsord och reportage.Som hittat.
Men det kändes inte helt hundra att lägga den där på bandet,
jag såg mig noga omkring innan jag ens petade på den,
för att försäkra mig om att ingen exempelvis.. klasskamrat stod gömd bakom en hylla och spionerade.
=)
Jahapp,så nu vet ni det.
Inte nog med att jag anammat den fula ovanan att stryka all tvätt innan jag lägger dem i lådor och garderober
(detta med att stryka har alltid varit en stor symbol för vuxenhet för mig)
så har jag alltså börjat läsa veckotidningar.
Herregud,snart börjar jag väl mangla också.....
Lillnöffe har blivit klippt hos frsören för en gångs skull.
Och så sprayfärg på det,förstås...
Glada Lilla Hoppsan=)
Och Snörpan som aldrig fastar på kort nuförtin´.
Hej Hanni!
Hoppas det går bra med att kombinera skola och familjeliv. Texterna och bilderna är i alla fall fortsatt fina!
Stor kram till dig!
Cecilia
Saknar dina fina inlägg! Hoppas att studierna fortfarande är lika roliga och att familjen mår bra!
Kram
Ja det det var Cecilia som skrev, glömde skriva namn..;)